I den sökgruppen jag tränar med har vi en instruktör som hjälper oss alla, det är även hon som har dragit igång sökgrupperna och har tränat med dessa i 25 år, fast människor har kommit och gått. Hon har nu kvalat in till Bruks Sm och tävlat upp alla sina hundar igenom åren till Elit. Hon har hållit kurser via Sbk och jag kom i kontakt med denna kvinna när jag hade Tyra, det var då jag första gången påbörjade söket och jag gick två gånger i veckan med Tyra fram tills hon såldes till polisen.
En sak som jag vet säkert är att jag trivs bra med hennes metoder, hon har även provat de mesta olika tekniker igenom åren och jag känner fullständig tillit till hennes tänk, den teknik som ger ett bra välfungerat resultat med 10:or på söket.
Hon går heller inte enbart på sin metod, utan hon lägger upp träningen efter individ, utvärderar varje enskild hund och hjälper oss att lägga upp sökträningen. Jag och Cash har bara kört sök 5 ggr och haft ett uppehåll på två månader mellan gång 3 och 4, hittills har vi kommit så här långt:
Med Cash har jag påbörjat sökträningen med popups, jag befäste inte ordet utan sände honom ut med att visa handen framför hans huvud. Ute hos figuranten har jag kört med lösrullar, på marken som figuranten har hållt i, när Cash tar rullen har jag fått besked om ”markerat” via dessa walkie talkie vi använder och jag belönar först med ord och sen med godis när jag får rullen. När han är på väg tillbaka har vi samtidigt arbetat in framslag, en viktig del i sökträningen som redan har efter 5 ggr gett ett fint resultat på.
Vidare därifrån ha det blivit mer djup, (sist körde vi på 50 m, som det är på tävling) dvs. längre sträcka mellan mig och figuranten, mindre popups och jag befäster ordet ”sök” på honom. Jag skickar honom alltid på båda sidorna av stigen, typ först vänster, därefter höger, sen vänster, sen höger etc.
De senaste tre gångerna har jag tagit bort honom efter han har sett en popups och sen gått tillbaka för att skicka honom. Nästa gång påbörjar vi påvis, därefter kommer popupsen försvinna helt. Det är viktigt att se gränsen för popups så hunden inte lär sig enbart att gå på syn utan nos, vi har även figuranterna helt dolda och inte enbart ligga bakom en gran. Jag har redan sett att Cash kopplar på nosen och därmed vet jag att han inte enbart går på syn, även om hunden har en minnesbild av någonting där ute så ser man på Cash att när han springer ut får en vind och tvärstannar och springer dit figuranten ligger.
Vi har även ett annat ekipage i vår sökgrupp som tränar med vindmarkeringar och vi andra utifrån ovanstående, som sagt, för vår instruktör är inget ristat i sten utan man utgår från varje individ. I min grupp är det jag och Cash och ekipaget som kör med vindmarkeringar som inte har hunnit så långt. Två stycken är i lägre, två stycken i högre och en i Elit. Jag vet inte riktigt hur det ser ut i den andra gruppen men jag tror att det är liknande där..
Nu vet ni lite mer om vår sökträning och självklart vallar vi av noga innan och snitslar både stig och legor samt använder alla vindburkar och walkie talkies. Vi tar alltid ner snitseln innan vi gömmer oss samt tittar vinden och meddelar detta via walkie talkie, sjukt smidigt och bra! Vi kör alla möjliga banor, vissa mer platta, vissa med mer berg och vissa blandade.
Vi går aldrig ut till en lega rakt i hundens skick utan går in en bra bit bakom och sen runt, annars finns en risk för att hunden spårar. Allt känns väldigt strukturerat och välplanerat om jag får säga det själv och den här metoden funkar ypperligt för oss två!
