Besök.

Ikväll blir det hem till Danne men först blir det lite tjejkväll och förfest!

Familjemys.

Idag fyller min fantastiska pappa år och hela min familj är samlad för att fira honom på hans dag. ❤
Jag som fortfarande är lite seg efter en rolig gårdag hos underbara Malin känner mig iallafall lite bättre till mods nu efter den goda lunchen som mor och far bjöd på. Nu blir det att gosa med brorsbarnen innan det blir kaffe och tårta.

Skumpis och Rumpis.

Fredagsmys.

Med bästa skumpis i city!

Det perfekta läget.

En sak som jag har som mål det här året är att inte skjuta upp saker, jag ska helt glömma tänket ”Äsh, jag tar tag i det senare eller imorgon”, ”Jag gör det nästa månad eller till sommaren.” Hittills har jag varit rätt bra på att följa mitt nya tänk, visst är det vissa saker som har skjutits upp som tex. att fixa en ny tandreglerare. Det måste jag verkligen ta tag i!

Varför tror man att saker och ting ska bli lättare att ta tag i senare? Som skolarbeten exempelvis, förra året var jag expert på att skjuta fram plugget till den absolut sista veckan för inlämning, då hade jag helt plötsligt 6-7 arbeten som skulle in och att hinna då satsa på ett högt betyg gjorde mig nästan svimfärdig. Men jag lyckades ändå bra, fast det blev en ohälsosam stress i mitt liv och en vana av ursäkter av att den ultimata tiden för att göra just detta inte fanns just då i den sekunden.

Personligen tycker jag att man ska vara lite försiktig med att skjuta upp saker på det här sättet. Vad säger att det kommer bli lättare att tag i det senare? Vad det än är som ska göras så blir det lätt rationaliseringar av det hela och det blir en vana, igenom att ge ursäkter till sig själv som samtidigt gör att man mår bra blir för en själv en undanflykt av problematiken eller måstet. Saker och ting skjuts upp! Inte bra..
Förutom det att man skjuter upp saker och ger en själv fina ursäkter av det hela så är det mer utvecklande och större risk för framgång hos sig själv att se in till varför man ger sig själv dessa rationaliseringar.
Kan det bero på rädsla, lathet, rädsla för att misslyckas, oro för hur andra ska tycka och tänka, brist på tron av sig själv, stress eller trötthet.. Det finns många faktorer som kan göra att man ursäktar och lägger det på hyllan, för att senare, någon gång när det passar ta tag i det. Vare sig om det är ett skolarbete, träffa någon, börja med något helt nytt, byta jobb, gå en utbildning, ringa ett jobbigt samtal, resa eller att börja träna etc.

Mitt tips till er är att ta tag i saker nu, ge inte er själva alla dessa ursäkter ni kan komma på, det kommer förmodligen att byggas på lager och ingenting kommer att hända.
En annan sak är att förändring sker NU, inte nästa vecka eller nästa månad eller år.. Det perfekta läget för era mål kommer inte komma av sig själv, för att få en förbättrad livssituation för sig själv så måste man börja ta tag i saker på en gång, chansen för att du uppnår ditt mål eller dröm är därmed större, det tror i allafall jag. Och alla dessa små saker på vägen som att disken får inte vänta är en början på vägen att inte ge sig själv vika för sina egna ursäkter/rationaliseringar..

Bryn.

Jag måste säga att det är en riktig lyx att ha en hud/spaterapeut till vän!

Memories.

En kopp grönt te väntar och vi kan inte sluta skratta åt vår galna usa resa vi gjorde somras, Anna pratar på om dom mest udda sakerna och detaljerna som jag uppenbarligen har missat?! Härligt är det ändå att få minnena mer ifyllda!

Från det ena stället till det andra.

Det är verkligen uppfriskande att hälsa på dem gamla kollegorna, även om jag slutade där i oktober 2010 så är jag fortfarande en i gänget. Jag har verkligen haft en super mysig stund på förskolan bland personal och barn, mycket updates och skratt. Nu blir det däremot att hälsa på Anna en stund, det var evigheter sedan vi sågs!

På förskolan..

Idag är det Michans sista dag på mitt gamla jobb så jag här och vinkar av henne, men jag håller mig borta från sötsakerna och kör endast kaffe!

Sovmorgon.

Jag och Cash startar dagen lite senare än vanligt idag, en faktor var mitt behov av sömn och min träningsvärk som kändes omöjlig att stå upp på. Benen och rumpan fick sig en rejäl dos av träning i onsdags och jag kan säga att det känns oerhört mycket. Nu har jag i allafall samlat på mig lite kraft och vår powerwalk står näst på tur!